Vad gör en Certifierad Sakkunnig Tillgänglighet (TIL)

Kontrollbolagets sakkunnige inom tillgänglighet, Sofia Jakobsson, svarar på några frågor om området.

Vad är en sakkunnig inom tillgänglighet?

Som certifierad sakkunnig inom tillgänglighet säkerställer man att alla projekt uppfyller de krav lagstiftningen ställer på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Syftet med dessa regler om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Såväl personer med full rörlighet som personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skall kunna använda den byggda miljön vi har omkring oss.

Vad innebär rollen som sakkunnig inom tillgänglighet?

Enligt plan- och bygglagen ska alla byggnader (med några få undantag) vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En sakkunnigs uppdrag är att se till att byggherren följer detta, under såväl projektering, som vid själva byggnation och vid färdigställande.

 

När behöver man en sakkunnig inom tillgänglighet?

Under projekteringsfasen kan byggherren vilja ha hjälp med att säkerställa att alla krav på tillgänglighet följs i de projekteringsunderlag som tas fram.

Inför bygglovsansökan kan ibland kontrollansvarig eller bygglovshandläggaren kräva ett utlåtande på tillgängligheten av en certifierad sakkunnig.

Och ibland kräv de en kontroll av tillgängligheten när byggnaden är färdigställd.

En sakkunnig ska även kunna visa på hur man kan tillgängliggöra befintliga lokaler på ett sätt som följer lagstiftningen och samtidigt bevara byggnadens värden och att det är ekonomiskt försvarbart.

 

I vilka projekt är det oftast att det krävs?

De flesta uppdrag handlar om nybyggnation och i de olika faserna – från bygglov till färdig byggnad. I ett utlåtande listas avvikelserna med hänvisning till aktuell bestämmelse i BBR, Boverkets byggregler. Utöver ett utlåtande kan även tips och råd om vad som i ett senare skede behöver granskas, till exempel så ser man inte tröskelhöjder eller färgsättning i bygglovet utan det kommer i det tekniska samrådet som man har inför byggstart. Beställaren är ofta en byggaktör.

Vid nybyggnation är lagen tydlig, men vid ombyggnation krävs ofta bedömningar. Om det finns särskilda skäl, exempelvis vid ombyggnationer, får byggnadsnämnden bevilja mindre avvikelser från BBR. Om det finns unika detaljer eller kulturhistoriska värden som inte kan tas bort, och då kan man, till exempel, acceptera alternativa vägar för rullstolar.

– Unika trappor och kulturhistoriska värden kan inte tas bort. I de fallen måste man underordna sig byggnaden, och kanske acceptera alternativa vägar för rullstolsburna,

 

 

 

Vad ska gemeneman tänka på kring tillgänglighet?


Det är viktigt att komma ihåg att tillgänglighet inte handlar om att skapa speciallösningar för vissa grupper, målet är större än så – det är att skapa lösningar som ska användas av alla.

Så om man tänker att så här vill inte vi ha det här och nu, så behöver man tänka mer långsiktigt när man till exempel bygger om. Tänka på hur tar man sig in i huset, att man kommer åt de väsentliga utrymmena såsom toalett, sovrum och kök även med en funktionsnedsättning. En enkel sak såsom att toalettdörren bör öppnas utåt, att man ska kunna vända med en rullstol (vändmått 1300 mm), att passage är tillräckligt breda (900 mm) mellan fastinredning och vägg eller att det inte ska vara någon tröskel mellan altan och uterum.

 

 

  • Nyheter
  • Tips
  • Tillgängligheten prövas redan i bygglovet

    När det gäller tillgänglighet så finns det i plan- och bygglagen både utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Skillnaden är att utformningskraven ska prövas i bygglov medan de tekniska egenskapskraven hanteras i startbeskedet och kontrollplanen. Vilka krav som är utformningskrav eller tekniska egenskapskrav eller både och kan läsas i ett vägledningsdokument med olika färger och stilar som visar utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav för BBR 3:1 Tillgänglighet och 3:2 Bostadsutformning. Källa: Utdrag från Boverket Boverket (2021). Tillgänglighet. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/ Hämtad 2022-06-07.

    Det är viktigt att komma ihåg att tillgänglighet inte handlar om att skapa speciallösningar för vissa grupper, målet är större än så – det är att skapa lösningar som ska användas av alla.
    –säger Sofia Jakobsson, sakkunnig TIL på Kontrollbolaget

    Det finns några undantag från kraven på tillgänglighet för byggnader.

    • Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga. Fritidshus definieras inte i PBL, PBF eller BBR. Enligt Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 är fritidshus småhus som inte är inrättat för helårsboende.
      Fritidshus TNC 95 termer ( på Rikstermbankens webbplats)
    • Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighets anpassas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)
    • Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i en- eller tvåbostadshuset.

    Källa Boverket (2021). 

    Tillgänglighet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/ Hämtad 2022-06-07.

     

    Du kanske också är intresserad av...

    Dela inlägget