Vacker arkitektur för blinda
Projekt med fokus på blinda.
För att få examen från Sveriges arkitekturutbildningar ska studenterna som ett sista arbete fördjupa och utveckla sina arkitekturkunskaper inom ett specifikt fält. När Petra, arkitekt på Kontrollbolaget, gjorde sitt sista arbete valde hon att djupdyka i blindas upplevelse av arkitektur. Arbetet bottnade i en frustration över att arkitektur alltför ofta enbart värderas visuellt och att andra sinnen glöms bort. Enligt WHO kommer antalet blinda att öka kraftigt. Det beror delvis på en åldrande befolkning men också våra levnadsvanor. Antalet diabetiker ökar kraftigt, en sjukdom som leder till ögonsjukdomar och blindhet.
Genom samtal med blinda har Petra kunnat sätta sig in i vilka informationskanaler blinda och synsvaga använder. Petra använde sig även av fingerad optik, glasögon som simulerar olika typer av ögonsjukdomar, för att förstå hur blinda och synsvaga upplever olika miljöer.
Att ha en synnedsättning kan innebära att vara blind (dvs. att helt sakna användbara synrester), att vara svårt synskadad (dvs. endast ha ledsyn), eller att vara synsvag (dvs. ha nedsatt synskärpa, ett begränsat synfält eller annan inskränkning i synförmågan). Det vanligaste är åldersförändringar i gula fläcken, vilket leder till oskärpa och förlust av färgseendet och gråstarr vilket gör att allt blir suddigt. Grönstarr kan leda till att det perifera synfältet faller bort och diabetes kan medföra fläckvist bortfall av synfältet.
Allvarlighetsgraden varierar och alla ser mer eller mindre bra. Vissa har förmågan att se färger medan andra är färgblinda.
En blind man valde att beskriva det han ser som ett vitt, blött lakan.
En blind kvinna liknade hennes seende med att leva i ett glas mjölk.
Hur orienterar sig en blind?
För personer med synrester kan förutsättningarna att orientera sig fram påverkas av dagsljus, belysning och ljushetskontraster. Det vill säga att man med hjälp av olika ljushetslägen i omgivningen kan förenkla personer med nedsatt syn att lokalisera sig. För någon helt blind har ljud och skillnader i material större betydelse. ”Blinda har berättat för mig att de hör om väggen intill är av trä eller betong, eller om öppningen i väggen är rektangulär eller välvd. De kan höra hur ljudet studsar.
“Arkitektur har ett ljud och det påverkar oss”. – Petra, arkitekt på Kontrollbolaget
Petra har arbetat med både ljus- och färgkontraster. Ljushetskontraster tydliggör en situation för en synsvag person oavsett om personen i fråga ser färg eller inte. Att kombinera ljushetskontrast med skillnad i mättnad och kulör underlättar enormt mycket för en synsvaga med bra färgseende. Situationer som kan upplevas som faror (allt man kan gå in i eller snubbla över) måste märkas ut, både visuellt och taktilt. ”Vid taktila markeringar i t.ex. trappor måste man dock vara observant på att variation av friktion i underlaget inte innebär snubbelrisk. Trappor har förutom markering för första och sista steget också kontrasterande vertikala och horisontella ytor för att göra trapploppet tydligare.” – Petra, arkitekt på Kontrollbolaget
Mina sinnen har inte blivit bättre sedan jag blev blind, men jag använder mig mer av dem nu.
Faktorer att tänka på.
• Olika former och material reflekterar ljud på olika sätt och spelar in i upplevelsen av platsen.
• Kontraster på struktur och hårdhet hjälper personer att uppfatta förändring. Minska risken för olycksfall genom markering av trappor och hinder.
• Med hjälp av färg med olika ljushet kan man förtydliga ett rums form. Framför allt är gränsen mellan vägg och golv viktig.
• Logiska färgsystem och färgmarkeringar med olika kulörer kan göra det lättare att känna igen och komma ihåg en dörr.
• Orienteringspunkter gör att man känner igen var man befinner sig.
Normal synförmåga VS. Synnedsättning (gråstarr).
Bild på Almåsa Havshotell som tillhör synskadades riksförbund.
Hur har Petra gått till väga?
Petras examensarbete resulterade i en fiktiv paviljong och restaurang anpassad för blinda och tillgängliga för alla. Arkitekturen har en stark akustisk närvaro, där olika former och ljudreflektioner kommunicerar olika funktioner och händelsepunkter. Ljus förstärker riktningar och kontraster i kulörer och material kommunicerar potentiella faror. Arkitekturen i paviljongen är passiv men verkar som instrument när besökare väljer att agera med den. I parabolliknande skulpturer kan man viska genom paviljongen. Möjligheten att kommunicera hyllas.
Orienteringen är logisk. Mönster i marken som inte är del av ledstråk eller varningsmarkeringar ska inte visuellt konkurrera med ledytor och har en låg ljushetskontrast. Samma sak med sådant som man vill avleda uppmärksamhet från, t.ex. dörren till städskrubben tillåts smälta in i väggen. Alla designval har en tydlig funktion och en mening.
Jag är hellre blind än döv, om jag skulle vara döv skulle jag känna mig väldigt isolerad.
Upplev själv hur projektet upplevs med grov grönstarr och färgseende genom att titta på denna video.
Publicerat: 2023-09-01
Du kanske också är intresserad av...
Så placerar vi Kontrollbolaget i byggprocessen
Vi på Kontrollbolaget kan ta dig genom hela processen, från tidigt skede med gestaltning och utformning till...
Vad gör egentligen en visualiserare?
En av dom slagkraftiga fördelarna med visualisering som arbetsverktyg är förmågan att kunna samordna tankar och visioner mellan kunden...
Hur lång tid tar det att bygga hus?
Att bygga hus är för de flesta den största investeringen man gör i livet. Det är något som både kostar mycket och kräver...
Kvarteret Harven går in i en ny epok
Vi på Kontrollbolaget är stolta över att få ta del av Harvens utveckling. Vara med och projektera en byggnad som en gång i tiden var en...