Ohållbar infrastruktur

Dessa megastrukturer som Kamran nämner i intervjun växer enligt honom okontrollerat. Detta ger enorma trafikproblem när horder av människor varje dag ska ta sig igenom städerna på väg till sina arbeten. I sin tur ger det en osund miljö på grund av alla avgasutsläpp. Utspridda städer kräver även dyrbar infrastruktur, vilket är ett slöseri med både energi och tid. Det gäller att utnyttja marken och förtäta bebyggelsen så att fler människor får plats på mindre yta. Vi vet även idag att vi måste spara på användningen av fossila bränslen på grund av den hotande klimatförändringen.

Kostnadseffektivt i längden

Oftast är det dyrare än att bygga konventionella byggnader, men det går istället åt mindre tomtmark. Kostnader reduceras per kvadratmeter byggnadsyta i en extremt hög byggnad av skalfördelar då det är många likadana våningsplan, vilket sänker totalkostnaden.

Även de immateriella värden bör man ta hänsyn till i kostnadskalkylen. En elegant utformad hög byggnad som reser sig i det urbana landskapet blir en referenspunkt och ett landmärke. Goda exempel på sådana landmärken är Eiffeltornet och Empire State Building.

Höga krav på konstruktionen

Höga byggnader är naturligtvis mer sårbara för brand, jordbävningar, elavbrott med mera. Viktigt att byggnader med höjd konstrueras på ett sätt så att de är motståndskraftiga mot dessa sårbarheter. Det ska alltid finnas en strategi för snabb utrymning med hissar och trappor där utrymningsvägarna måste fungera även vid elavbrott samt ska de ha en egen oberoende energiförsörjning som kopplas in vid nödsituationer. Höga byggnader ställer höga krav på arkitektur och konstruktion liksom på material och byggteknik och de driver även den tekniska utvecklingen framåt då behovet av nya lösningar, ny design och nya material uppkommer. Optimala konstruktioner sparar såväl på material som energi.

Kamran Moazami säger vidare i intervjun att de i byggnader de konstruerat i Dubai och London använder ett nytt stomsystem med stålpelare nederst, därefter en kärna av armerad betong, och i byggnadens översta tredjedel en stålstomme. Det hela fungerar lite som ett träd. Tjockast nedtill, och sedan avsmalnande ju längre upp man kommer.

Göteborg kan bli Sveriges svar på New York

Även i Sverige och har vi börjat bygga mer på höjden. I Göteborgs-Posten hittar vi en artikel om Mossholmens marina på Tjörn där redan 2010 pratades om att bygga ett runt hus på 14 våningar som skulle bli världens första hela höghus som roterar. Nu pågår byggandet av höghuset som har en plan för att bli 47 meter högt.

Andra byggnader som planeras i Göteborg med omnejd:

Se Göteborgsposten hela listan med planerade höghusbyggen i området här