Saknade Dalapalatset styrning och kontroll?

Har du sett Dalapalatsets avhuggna fasad på Brynäsgatan? Ryktet säger att huset aldrig fullbordades på grund av dålig ekonomi och att byggherren fick problem med byggmästaren. Något som än idag är typiskt för byggprojekt som saknar styrning och kontroll.

Låt oss backa tillbaka i historien, till 1869 då en brand ödelade stora delar av Gävles norra stadsdel. Efter det bestämdes det att centrum skulle byggas upp i sten och under åren 1896-1899 lät Gefle Dala Jernvägs Enke- och Pupillkassa upprätta Dalapalatset.

Dalapalatset är byggt på murverk, förutom sockeln som är av grå granit och röd Gävlesandsten. I en artikel i Gefle Dagblad kan man läsa om en byggnadsarbetare som berättar att huset är byggt på tusen pålar och på granris – ”ett gediget bygge som kommer att stå i tusen år”.

Banbrytande arkitekt

Nils Nordén som hade arkitektkontor i Gävle under en period står bakom byggnadsverket. Nordén genomgick Byggnadsyrkesskolan vid Tekniska skolan i Stockholm och var elev på Kungliga Tekniska Högskolans fackavdelning för arkitektur. Hans specialitet kom att bli kommunala byggnader, som fattigvårdsanstalter och skolhus. Under Nils resor till utlandet studerade han deras fattigvårdsanstalter och insåg att de var både modernare och mer praktiskt byggda än våra svenska. Idag anses Nils som banbrytande då han bland annat införde sidokorridorsystem och skilda avdelningar för män och kvinnor samt för orkeslösa och arbetsföra på flera av våra sjukhus.

Dalapalatsets praktvåningar

Det fyra våningar stora tegelhuset kan du se om du kliver av tåget vid Gävle station. Från början skulle huset vara större än det är idag, det skvallrar den avhuggna fasaden på Brynäsgatan om. I huset rymdes ett antal praktvåningar, flera av dem med en golvyta på mer än 260 kvadratmeter. Dessa var tänkta för högre tjänstemän och finare järnvägsanställda. Den tilltagna takhöjden på varje våning gjorde att det kunde byggas två pigkammare ovanpå varandra. Mitt i våningarna löpte tambur och serveringsrum så att herrskap och tjänstefolk inte skulle behöva blanda sig med varandra i onödan.

Utbyggnaden kom aldrig till stånd

1925 ritade arkitekten Gunnar Wetterling ett förslag på en utbyggnad där Dalapalatset idag uppfattas som avhugget, men man kom aldrig till stånd. 1939 valde man att installera hissar och senare kom även centralvärme in i huset. I mitten av 1980-talet genomgick Dalapalatset en renovering då man delade upp våningarna till flera lägenheter och det är så Dalapalatset ser ut idag.

Kontrollbolaget flyttar in i hörnlokalen

Dalapalatsets bottenvåning bestod förr mestadels av butiker. I en artikel som Gefle Dagblad publicerat 1984 beskrivs flera av dessa verksamheter från förr.

Idag är det flera företag dom hyr dessa lokaler och i mitten av Dalahusets länga har vi på Kontrollbolaget haft kontor sedan hösten 2016. Vid årsskiftet fick vi även tillgång till Dalapalatsets hörnlokal och visionen är att öppna upp orginaltamburen mellan dessa två utrymmen.

Välkommen till Kontrollbolaget på Fältskärsleden 1 och låt oss visa mer av byggnadens arkitektur inifrån!